244: Pose (294/365)

Kanske ingen pose, men väl ett bra sätt att komma åt oliverna lite högre upp i trädet. 🙂

231: Oliver (293/365)

Idag har vi plockat oliver och följt dem från träd till färdig olivolja. Vi fick med en egen flaska hem det känns jättekul att ha provat. 🙂

192: Kråkslott (292/365)

Säkert ett vackert hus förut och  förutsättningarna finns förstås för en händig person,  men jag ger mig inte på detta projekt.  😉

173: Jolle (291/365)

En av alla uppdragna båtar på stranden.

197: Laddat! (290/365)

… med C-vitaminer!!!!

196: Kärnor (289/365)

Vi var även i en chiliplantering och botaniserade. Det är vackra,  men luriga frukter.

52: Dignar (288/365)

Idag har vi varit i en fruktträdgård och där dignar verkligen grenarna av alla frukter.

14: Badort (287/365)

Soverato är vanligtvis en välbesökt badort, men nu är det ”vinter” och vi fascineras av att de bofasta har så mycket kläder på sig. Förmodligen funderar de varför vi kommer i shorts och linnen också.

8: Atmosfär (286/365)

De som håller i kursen, vårt boende,  aktiviteterna,  maten och vädret bidrar till en väldigt trevlig atmosfär. Det har vi även sinsemellan i vårt gäng på skolan,  så nu blev det en dubbel tolkning. 😉

333: Uppe bland molnen (285/365)

Igår reste vi till Italien med mitt jobb. Resan började när taxin kom 04.20 och vi kom fram  till Soverato i södra Italien 19.00. En lång dag, men redan idag har det varit värt alla timmar på flygplatser.

Eget tema 20: Dikt (284/365)

Min yngsta är väldigt bra på att sätta ord på det hon känner.  ❤️

Eget tema 19: Lika som bär (283/365)

Här är Charlie och  hans ena syster. De är väldigt lika, man kan nästan tro att de är släkt. 😉

153: I förgrunden (282/365)

Charlie är en välfotograferad vovve nu. 🙂

94: Frusen kärlek (281/365)

Idag var jag till mammas grav och gjorde vinterfint, men jag kunde bara inte ta bort denna vackra ros som pappa planterade i våras och hade blivit så vackert frostig. Deras kärlek varade verkligen tills döden skiljde dem åt. ❤

120: Går sin egen väg (280/365)

Vår lille Charlie väljer egna vägar uppe i skogen, men kommer (nästan) alltid när jag lockar på honom. Kommer han inte gömmer jag mig bara och ropar: Var är jag då? Då får han bråttom att leta reda på mig, för det betyder ju 100% godis. 🙂