23: Bevarad (327/365)

I en kulturbyggnad i min hemby hänger dessa kläder på en vägg. Det är tradition att gå runt i Lillpite, som byn heter, varje skyltsöndag och barnen älskar det också. Det är lugn och frid och mycket gammaldags känsla. Vi var ett år på ”den riktiga” skyltsöndagen i stan och ingen av oss vill dit igen till stressen och trängseln. Mys, glögg och julkänsla mm är så mycket bättre! ❤️

D94973C5-FD58-4A49-A8D4-4BC8FC5BD55C

4: Amulett (323/365)

Jag har ingen amulett, men jag har ett halsband med mina underbara flickors namn på. Detta togs förmodligen av några kråkor för flera år sedan och i sommar fick jag tillbaka det av grannen. Hon hade hittat det när hon drog bort några tovor vid en gammal bagarstuga. Det är lite coolt och enda sättet det har kunnat hamna där borde vara att det ”flög” dit. 🙂

IMG_0922.JPG

107: Genom mina händer… (313/365)

Idag har vi haft vårt årliga pysselmys med mina systrar, barn ja alla kvinnor på min sida. I år var det juluppsättningar på bordet. Tidigare har vi gjort granbockar, tovat, gjort julgodis, stöpt ljus mm. Riktigt mysigt och trevligt! De sista åren har karlarna gjort middag medan vi tjejer pysslar. Det är en perfekt uppgörelse!! 😄

 

Eget tema 24: Diagnos (311/365)

”Jag och alla mina diagnoser”. Så hette showen där Olov berättade om alla sina diagnosers goda och onda sidor. Han berättade med värme och  glädje,  blandat med sorg, uppgivenhet och stolthet. ❤

Dyslexi översatt till Västerbottniska blir ”Va fan har du skrivit?” Olovs osäkerhet på b och  d förklarade han med att b och d skrivs åt olika håll p.g.a utrymmesskäl. Ryms de inte åt ena hållet, skriver man dem  åt andra hållet. 😉

IMG_0707